Bredsjö Herrgårdar

Se alla bilder
HäLLEFORSBOSTADSRäTT120kvm3.824kr/mån800.000kr

BESKRIVNING

Ett helt nytt koncept saluförs härmed på Bredsjö Herrgårdar. Sveriges enda herrgård i bostadsrättsform. Tanken är att så många som möjligt kan utnyttja denna unika boendeform. Möjlighet till 100 % finansiering! Bo i en trolsk Bergslagsmiljö med en sagolik nartur som omger Herrgårdarna med en minst sagt intressant historia. Köp herrgårdsbyggnaden eller en del av herrgårdarna och njut i sann herrgårdsanda till en bråkdel av vad en herrgård kostar. Utöver den intressant prislappen slipper du driften och underhållet för en hel herrgård vilket tenderar att dra iväg. Priserna pendlar mellan 250 000 till 1 800 000. Storlekarna är 35 kvm upp till 250 kvm. Ta chansen att köp det bästa av Bergslagen med fantastiska både bad och fiskemöjligheter. Såväl svamp som vackra vandringsleder finns runt knuten. Kontakta Lejon för mer info!


En Bergslagshistoria

Välkomna till Bredsjö Herrgårdar!


Från 1400-talet till 1860
Ja, Ni har kommit till en anrik bygd, historien om Bredsjö börjar redan på 1400-talet. Här fanns då en och annan nybyggare och några svedjebönder, men på den tiden var det vackra Bergslagen mest okänd storskog.
I början av 1600-talet kom så finnarna invandrande ifrån Savolax i norra Finland. De bedrev svedjebruk till att börja med, men hyttornas och gruvornas utveckling gjorde det svårt att fortsätta. Skogen blev en bristvara och 1640 förbjöds svedjebruket. Det sägs att den som först började med järnhantering i Bredsjö var en finska vid namn Slapran. Hon ägnade sig åt hammarsmide. Järnet togs från kringliggande småhyttor. En av hennes bröder lär ha varit den som byggde första hyttan i byn.
År 1676 fick H. J. Hildebrand privilegiebrev samt 3 års skattebefrielse för anläggningen som vuxit fram, då byggdes också den första masugnen. Disponenternas och Brukspatronernas tid tog vid.
Järnhantering var en eftertraktad verksamhet, som kapitalstarka släkter satsade pengar i. Särskilt eftertraktade var bruk som i sin ägo hade malm, skog och vatten samt att det fanns god tillgång till duktiga arbetare. Bredsjö hade allt detta. Oftast var ägarna av bruken bara ekonomiska intressenter, som för skötseln hade dugliga arbetare och tjänstemän. Själva arbetade de i Kungliga Huvudstaden, så brukens vackra herrgårdar var mer patronernas sommarresidens.
1740 övergick bruket till Detlof Heike (den tredje), som även köpte hade flera bruk i sin ägo. Heike var beläst och hade studerat matematik, lagfarenhet, bergshantering, mineralogi och kemi, han arbetade i Bergskollegiet och var även invald i Vetenskapsakademien. År 1752 anhöll han om "at blifva hugnad med adelig sköld". Detta beviljades och han blev
Detlof Heikenskiöld. Han var mycket rik och vid sin död efterlämnade han ett arv på 1 381 139 daler kopparmynt, vilket idag skulle ha ett värde på ca 127 479 130 svenska kronor. Bruket kvarstod i släktens ägo till mitten av 1850-talet då ett aktiebolag bildades.
I samband med att aktiebolaget bildades övergick bruket i justitierådet Knut Olivecronas ägo, farfar till professor Herbert Olivecrona. Olivecronas arbete var positivt för både bruket och byn, något som inte minst kom arbetarna och deras familjer till godo. Tyvärr förskingrade en förvaltare en stor summa pengar och i slutet av 1800-talet tvingades Olivecrona sälja bruket.
Epoken Lars Larsson 1860 - 1909
Så kommer vi fram till maj månad 1860. En ung man, son till en bergsman, hade börjat sin vandring en tidig morgon i Nordmarkshyttan utanför Filipstad. När solen började sjunka i väster var han framme i Hjulsjö och hungrig som han var gick han in i handelsboden för att köpa något att äta. Handelsmannen Åkergren blev mycket tilltalad av den unge värmlän-ningen och innan kvällen var över hade Lars Larsson, född i april 1842, fått anställning som bodbiträde. Lars visade tidigt prov på affärssinne och arbetsamhet, vilket i framtiden skulle leda till stora framgångar.
Granne med handelsboden låg Nämndemansgården. Där fanns 14 barn, varav ett var den söta och rara Erika, född 1836. Hon började nu ofta göra sig ärenden till handelsboden. Vad hon såg hos Larsson är svårt att förstå, ty vacker var han inte, men han visste ju vad han ville och snart var de unga tu både förlovade och gifta. Som nygifta levde de mycket torftigt, i en förfallen gammal stuga och ägde bara det nödvändigaste. Men Larsson visste ju som sagt vad han ville och snart hade han fått anställning som inspektor i Lesjöfors.
Som 30-åring var Larsson mogen att starta något eget och då hade han också inköpt Stora Gården i Hjulsjö, dit familjen flyttade. Larsson var orädd och driftig och bygden blomstrade. Utan både teknisk och boklig bildning uträttade han ändå väldigt mycket. Han såg t.ex. till att en kraftledning installerades till gruvorna, landets första magnetiska malmseparator togs i bruk, Sveriges första linbana, som var 7 km lång, för frakt av järnmalm byggdes samt häst-banor för malmtransporter. Pengarna flöt in och han var inte sen att investera i förbättringar.
1892, året Lars Larsson fyllde 50, köpte han Bredsjö Bruk, bildade aktiebolag och familjen flyttade från Hjulsjö till Herrgården i Bredsjö. Hyttan byggdes om, det grävdes en 3,5 km lång kanal från en skogssjö norr om byn och i änden på kanalen fanns en turbin som drev ett linspel till hyttan. Senare byggdes en kraftstation vid Stora Bredsjöns sydöstra strand, han anlade ett anrikningsverk och Sveriges första brikettverk. Larsson höll alla trådar i sin hand och följde sitt stora företag i minsta detalj. Bruket sysselsatte i början av 1900-talet drygt 400 personer och det tillverkades 15 000 ton tackjärn per år. Malmen kom uteslutande från egna gruvor.
Larsson hade också, vid sidan av sitt arbete med bruket, blivit en betydelsefull person. Han var landstingsman, satt med i bankstyrelsen, brandstodsbolag och hypoteksförening. Efter-som gästfriheten hos Larssons var stor räckte snart inte Herrgården till. 1902, samma år som Larsson fyllde 60, stod den nya Herrgården klar. Den var byggd i norsk stil och hade både mathiss och vattentoaletter. Det nya hemmet gästades ofta av landshövding och biskop, brukspatroner från kringliggande bruk, professorer från Tekniska Högskolan samt kamrater från riksdagen, för Larsson hade vid den här tiden också blivit riksdagsman. Vid stora helger och högtidsdagar samlades hela släkten i Bredsjö.
I samband med 60-årsdagen donerade Larsson 20 000 kr till Arbetarnas Sjukkassa, som instiftats tidigare med en grundplåt på 10 000 kr. Han uppförde en vacker och välbyggd fattiggård som skänktes till Hjulsjö socken och vid Erika Larssons 70-årsdag gjordes en donation till ett barnhem. Patron Larsson åtnjöt stor aktning och respekt i bygden.

VISNINGAR

Inga planerade visningar. Kontaka mäklaren för mer information

BILDER